Detta arbete, inom ämnet Kristendomens historia, presenterar en svenskkyrklig orden, ?Franciskus Tredje Orden inom Svenska kyrkan? (F.T.O.), som tillhör den ?Tredje Orden? (TSSF) inom ?The Society of Saint Francis? (SSF), en ordensgemenskap inom den Anglikanska kyrkan, Church of England. Orden är öppen för kvinnor och män, vigda (biskopar, präster och diakoner) och lekfolk som lever vanliga liv i familj och samhälle, med en vilja att leva sina liv utifrån en tydlig inspiration av den helige Franciskus och hans liv.Syftet med arbetet är att undersöka och redogöra för de primärkällor som finns från tiden av F.T.O.: s grundande för att svara på frågan om huruvida Ordens uppkomst var förenlig eller ej med den Svenska kyrkan, dess tro, lära och bekännelse.Undersökningen inleds med en deskriptiv del gällande bakgrunden till frågeställningen där jag redogör något för reformationen och vad detta medförde för Svenska kyrkan gällande klosterliv. Sedan följer en redogörelse och en hermeneutiskt och dogmatisk analys av de, för tiden av Ordens grundande, aktuella källorna.En sammanfattning av resultatet som framkommit är det att grundandet av F.T.O. i början av 1970-talet var förenligt med den Svenska kyrkan.

?Ofta att det är värt? är en språksociologisk undersökning av orden ofta, orka, värt och ovärt. Syftet var att undersöka om, och i så fall hur, orden användes på ett icke-traditionellt sätt av gymnasieungdomar i Lerum och om denna användning kan klassas som slang. En enkät delades ut till elever i årskurs tre på samtliga gymnasieprogram på Lerums Gymnasium. Hypotesen var att flickor, i högre utsträckning än pojkar, skulle använda orden på ett icke-traditionellt sätt och att elever på teoretiska program skulle använda dem mer än elever på praktiska program.

Denna undersökning har analyserat vilka grunder det finns för rädsla och ångest i texter relaterat till franciskanorden. Med hjälp av psykologiska teorier om vad känslor är och hur de uppkommer visar undersökningen att det finns objekt i texter som utgör källor för rädsla och ångest. De objekt för rädsla och ångest som förekommer är bland annat pengar, böcker, kläder och makt och hierarkier. Denna undersökning har även jämfört rädsla och ångest som ett maktinstrument. De dokument som franciskanorden vilar på är inte endast baserat på ödmjukhet, som Franciskus annars förespråkade, utan även rädsla och ångest.Franciskus orden kom att förändras både under och efter hans bortgång.

Utgångspunkten för den pjäs som utgör en del av mitt magisterarbete är från första början egentligen en grundläggande socialpsykologisk iakttagelse. Det rör sig om det inte ovanliga (såvida jag inte fått allt om bakfoten) mänskliga draget att säga en sak och göra en annan, ett drag som tycks gälla mer som regel än undantag åtminstone på teatern. Jag utgår från att de ord som sägs alltid har en avsikt och en riktning, medveten eller omedveten. En person vill något med det den säger. Däremot är avsikten med de uttalade orden inte alltid densamma som den orden först låter oss tro.

Denna studie redovisar den frivilliga information som svenska VD och koncernchefer tar upp i VD orden i sina årsredovisningar. Syftet är att analysera var Sveriges redovisningsutveckling är på väg, genom att bland annat ställa de svenska VD orden i jämförelse med utvecklingen av öppenhet i årsredovisningar inom detta område i framför allt USA och Storbritannien. De undersökta VD orden kommer från årsredovisningarna hos de 18 svenska börsnoterade företag med högst värde på sin aktieomsättning år 2005. Eftersom det fortfarande inte finns någon fullständig teori inom detta område har ett induktivt förhållningssätt använts. De metodologiska val som gjorts är inspirerade av det som Glaser och Strauss (1967) kallar för grounded theory..

Syftet med min uppsats har varit att undersöka hur nyorden nomofobi och räckviddsångest har etablerat sig i svenskt skriftspråk. De två teoretiska utgångspunkter som jag har utgått från är dels språkets utveckling i relation till samhällets utveckling, dels hur den språkliga utvecklingen ser ut i relation till användandet av detsamma. Som metod har jag använt mig av delar från korpuslingvistiken och därmed av olika korpusdatabaser, det vill säga stora datorbaserade textsamlingar, samt av programmet Wordsmith och, i väldigt begränsad omfattning, sökmotorn Google. För att få fram hur orden har etablerat sig har jag valt att undersöka etableringen utifrån när och var jag kan finna orden samt i vilken utsträckning skribenterna har valt att omnämna dem och vilka ord som är vanliga i samband med de valda orden. Jag har även undersökt om jag kan finna tendenser till vidareordbildning, synonymer, en vidare betydelser för respektive ord samt hur utvecklingen av användandet ser ut över tid.

AbstractSyftet med studien är att undersöka och diskutera attityder till engelska inslag i svenska språket hos vuxna och ungdomar på ett småstadsgymnasium. De forskningsfrågor som ställs är om språkattityderna mestadels positiva eller negativa, om det finns någon skillnad mellan åldersgruppernas språkattityder och om engelska inslag accepteras olika mycket. En enkät genomfördes med ungdomar i åldern 15?17 och till vuxna i åldern 21?63. Samtliga informanter studerar eller arbetar på samma gymnasium.

Syftet med det här arbetet var att undersöka hur huvudkaraktärerna i tio barnböcker rent språkligt gestaltas ur ett genusperspektiv i en jämförelse med de traditionella stereotyperna för vad som anses manligt respektive kvinnligt. I studien undersöktes även likheter och skillnader mellan positivt och negativt laddade ord ur ett genusperspektiv. Metoderna för undersökningen gick ut på att först dela in de personbeskrivande orden i barnböckerna i tre olika semantiska kategorier: känslor, psykiska egenskaper och fysiska egenskaper. Sedan gavs orden en positiv eller negativ laddning.Baserat på de vanligast förekommande orden finns ingen skillnad mellan beskrivningar av manliga och kvinnliga huvudpersoner. Baserat på alla förekommande personbeskrivande ord finns dock en skillnad mellan ord som beskriver manliga och kvinnliga huvudpersoner.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka hur barns och ungdomars språk förändras i mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet när det gäller användandet av orden värsta, grymt och äger. Vi ville ta reda på om användningen av dessa ord är mer förekommande på något av de tre stadierna. Vår hypotes före undersökningen var att orden skulle vara mest frekventa på högstadiet. En grupp vuxna har också ingått i undersökningen. Vi har även undersökt eventuella skillnader mellan könen.

Har rättsläget avseende fullmakter förändrats i och med HDs avgöranden i NJA 2013 s 659 och NJA 2014 s 684? Om ja, har HD, genom dessa avgöranden, inskränkt tredje mans skydd?I nämnda avgöranden från HD, har två huvudtyper av fullmakt uppmärksammats av justitierådet Stefan Lindskog. Mot bakgrund av dessa avgöranden är syftet med denna uppsats att identifiera och analysera de omständigheter vilka, utifrån tredje mans uppfattning och huvudmannens vilja, kan ligga till grund för en fullmakt. Utifrån de två uppmärksammade huvudtyperna är syftet dessutom att undersöka vilken betydelse tredje mans uppfattning av omständigheterna har fått i ifrågavarande rättsfall. Den läsekrets vi vänder oss till är juridikstuderande samt praktiskt yrkesverksamma jurister..

Flera studier har visat att man minns emotionella ord bättre än neutrala ord. I den här studien har en jämförelse mellan minnet för negativa, positiva och neutrala ord gjorts och den visade att det negativa ord man bäst kom ihåg. 48 personer deltog i experimentet som genomfördes på internet. Deltagarna fick studera 17 negativa, 17 positiva och 17 neutrala ord, totalt 51 ord. Varje ord visades i 400 ms, men inkodningstiden (dvs.

Neologismerna har i en del fall översatts genom översättningslån eller genom transposition, men framför allt har de förtydligats i de ryska översättningarna. Ryska neologismer har i princip inte använts för att översätta de svenska orden. Syftet är att undersöka och jämföra hur neologismer översatts i två olika översättningar till ryska av Astrid Lindgrens Lillebror och Karlsson på taket. Jag har bl a använt mig av Vinays och Darbelnets forskning kring olika översättningsmetoder. Jag har jämfört de svenska neologismerna med de ryska ord som använts i översättningarna och analyserat de ryska orden med hjälp av lexikon och ovan nämnda teorier..

I denna uppsats undersöker jag 33 vanliga svenskars attityder till orden mormor och farmor, utifrån hypotesen att mormor upplevs som varmare och intimare och farmor som kärvare och mer distanserat. Undersökningen avser också huruvida en eventuell attitydskillnad kan kop-plas till hur ofta informanten har träffat sin mormor och farmor. Undersökningsmetoden har bestått i en enkätundersökning som huvudsakligen lät informanten skatta en rad släktskapsord på s.k. Osgood-skalor, men samlade även in uppgifter om informantens umgänge med sin mormor och farmor under barndomen. Resultatet visar att mormor skattades högre än farmor och att männen på ett tydligt sätt skattade farmor högre än vad kvinnorna gjorde.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om det är möjligt att använda sig av stra-tegier för översättning av primära kulturella ord vid översättning av sekundära kulturella ord. Kulturella ord är ord som används inom ett språk för att uttrycka kulturella förete-elser och som ofta är svåra att översätta eftersom de saknar motsvarighet på målspråket. I den här uppsatsen görs det skillnad mellan primära kulturella ord, vilka härstammar från den verkliga världen, och sekundära kulturella ord som är skapade av författaren för en viss värld.De strategier som är utgångspunkten för den här uppsatsen är utarbetade av Brynja Svane. Genom att studera hur översättaren Lena Karlin har översatt romanen Soulless av Gail Carriger, vilka innehåller både primära och sekundära kulturella ord, kan jag klarlägga om Svanes strategier för översättning av primära kulturella ord kan appliceras vid översättning av sekundära sådana.Det undersökningen visar är att så inte är fallet, varken för primära eller sekundära kulturella ord. Däremot fungerar strategierna mycket bättre för de primära kulturella orden där endast 2 av 15 faller utanför, mot 4 av 12 för de sekundära.

Arbetets huvudsyfte var bland annat att undersöka könsord och ord med könsanknytning som används vid mobbning/sexuella trakasserier i skolan. Enkätstudien nådde 141 pojkar och 136 flickor i år 7-9. Enligt de redovisade resultaten är användning av kränkande ord i mobbningssammanhang mest förekommande, före ryktesspridning och fysisk kontakt. Åtta procent av alla eleverna anser sig ha känt sig mobbade/sexuellt trakasserade dagligen. Fem procent har mobbat eller utsatt någon för sexuella trakasserier varje dag.